Skriva för ungdomar är fantastiskt – och svårt! Tillsammans med vår gäst Emma Rävås, som skrivit boken Jag händer jämt (Rabén & Sjögren), pratar vi om varför vi skriver för ungdomar. Vi jämför vuxenlitteratur och ungdomslitteratur och pratar om vad som är unikt och fantastiskt just med litteratur för unga.

Sedan djupdyker vi i svåra ämnen – finns det några man bör undvika, eller handlar det snarare om hur man skriver om sexualitet, självmord, ätstörningar och droger?

Vi diskuterar även vanliga misstag, hur nostalgi skiljer sig mellan vuxna och ungdomar, och varför 12-15 är den bortglömda målgruppen. Självklart ger vi våra bästa tips för att skriva för ungdomar!

Hemläxa: Gör en lista över saker du älskar att skriva och/eller läsa om. Dela upp listan i vad som är lämpliga ämnen för olika åldersgrupper. Till exempel: mystiska nycklar passar bra i mysrys för 10-12, pratglada djur är en hit i fantasy för 6-9, bli riktigt kär för första gången är lämpligt i ungdomslitteratur. Använd gärna baksidestextar i utgiven litteratur för barn/unga för att få ett hum om vad som är populärt och fungerar.

Berättelser i berättelser är en teknik med urgamla rötter. Vi går helt tillbaka till Bibeln, 1001 natt och Canterbury Tales i vår genomgång av denna typ av narrativ. Sen spolar vi snabbt fram till vår tid och diskuterar hur det används i fantasy, deckare, psykologiska thrillers och videospel.

Anledningar att använda sig av berättelser i berättelser är många: för att bygga ut ett fiktivt universum, göra en enkel och tråkig berättelse mer komplex, intressant och oförutsägbar, skapa stämning, tematiskt djup och göra läsaren mer engagerad i att fundera hur olika delar passar ihop.

Olika typer av berättelser i berättelser är till exempel brev, sagor, myter, och backstory, och vi gör en särskild djupdykning i olika användningar av dagböcker. Vi lyfter upp vad vi gillar i så olika verk som Sofies värld av Jostein Gaarder, Dödsrelikerna av J. K. Rowling, De sju systrarna av Lucinda Riley, Gone Girl av Gillian Flynn, Verity av Colleen Hoover, och flera andra. Är det konstigt att vi älskar den här litterära tekniken? Vi diskuterar självklart hur man kan använda det i eget skrivande, och fallgropar att undvika.

Hemläxa:

• Fundera på tre olika sätt att använda berättelser i berättelser, och vilken du själv skulle kunna använda i din egen berättelse.

I det här avsnittet dyker vi ner i den fascinerande världen av mysterier och spänning. Vi pratar om att portionera ut information i berättelser för att maximera spänningen, och diskuterar när i skrivprocessen vi tänker mysterier och spänning (medans man planerar, efter att man skrivit klart, eller något mitt emellan?).

Eftersom engelskan har flera etablerade spänningsbegrepp än svenskan, hamnar vi lite i svengelskan när vi redar ut vad de betyder. 🙂

Vi pratar om olika spänningstyper: vad är skillnaden mellan mystery, suspense och dramatic irony? Vad har det med den psykologiska modellen Joharifönster att göra? Vad betyder thrillerförfattaren Dan Browns begrepp Clock, Contract och Crucible? Och hur mycket använder vi de här verktygen i praktiken?

Vi pratar även om andra typer av friktion och konflikter, och vilka typer av karaktärer som ökar spänningen och oförutsägbarheten.

Hemläxa: Hitta på en plot twist till en berättelse, bestäm vad som ska vara “osynliga” spår och vad som ska vara vilseledning.